Hilinia

Jobba natt

Kategori: Everyday

Vända på dygnet är jag inte bra på, istället gäller det att vara vaken 20 timmar per dygn, vilket i sin tur leder till att man är en zombie i 20 timmar per dygn. Haha, idag... Ja, vad kan jag skriva om idag mer än att jag inte vet hur det kommer sluta inatt... Har följt med Julian i lastbilen två dagar i rad nu, och haft dags jobb dagen efter. Så har snittar fyra-fem timmar sömn nu sen i onsdags och idag jobbar jag till 3.30 och imorgon till 5. Börjar skolan kl 8.15 på måndag. Längtar...eller? 

Jaja kör bara kör, fantastiska pengar får jag i alla fall och denna helgen är tuff. Sen ska jag chilla på Stenkulan i tre veckor.


När livet nästan tog slut

Kategori: Everyday




 
I Onsdags skulle jag och Julian fira att vi varit ihop i ett helt år. Dagen började med ett tandläkarbesök för min del och sedan skulle vi på eftermiddagen in till stan för att äta sushi som är våtan favoriträtt. Det gick dock inte som vi hade tänkt oss. Efter att vi hade ätit kände jag att de var något som verkligen inte stämde. Jag började svullna upp och kände att jag var påväg att få en rejäl allergisk reaktion. Vi gick till O'learys vid Järntorget och stannade där för att jag skulle få i mina tabletter. Dock blev det inte bättre utan halsen började tätas igen så Julian ringde ambulansen som tog oss till sahlgrenska sjukhuset. När jag kom dit kom mamma och pappa efter en stund och resten av timmarna 6h totalt tyckte jag att allt var komiskt och skrattade nästan hela tiden. 
 
Nu idag känns inte upplevelsen lika komisk. Jag är faktiskt rejält nerbruten psykiskt och rädd för att de ska hända igen. Nästa gång kanske inte ambulansen är en minut bort? Nu har jag fått tre stycken sånna här kraftiga allergiska reaktioner på ca 4 år. Varje gång det händer så blir jag bara mer orolig och rädd för mitt liv. För tre gånger har min kropp sagt åt mig i mitt huvud "Ge upp, lägg dig ner och dö. Jag fixar det åt dig." Så ser man livet spelas upp famför en och tänker på allt som man kommer missa. Det som alltid spelas upp mest i mitt huvud är hur mina närmsta sörjer och att jag har givit de så stor sorg. Det känns som att de är mitt fel och hade det inte varit för att jag hade köpt sushin hade jag levt. I onsdags såg jag speciellt hur Julian kom hem själv till lägenheten, som var full av kartonger som vi inte hunnit packat upp än. Vår lägenhet som för bara några dagar sedan blev vårat gemensama hem.
 
Fy fan för folk som inte förstår hur allvarligt en allergi kan vara och som inte tar det på allvar. I onsdag kunde ha varit den sista dagen som jag tog mitt sista andetag.

Två dagar

Kategori: Everyday

Om två dagar går flyttlasset till min och Julians egna lägenhet. Om bara två ynka dagar blir vi sambos. För att allt detta skulle kunna bli till juridisk verklighet var vi tvugna att skriva på samboavtal, fixa hemförsäkring med olycksfallsförsäkring. Saker som känns lite för vuxna för hur jag känner mig. Konstigt nog så känner man sig vuxen ofta, men när man ringer om sådana saker känner mig som en tvåårings i en folkmassa som bara tittar sig omkring på alla stora fötter och ben man är omgiven av. 
 
Någon gång måste man klippa navelsträngen och testa vingarna på riktigt. Dock kan man inte låta bli att ställa sig frågan "vad exakt håller jag på med?". Jaja, på fredag kanske jag och Julian sitter där på kvällen och känner oss som två strandade valar, eller som två örnar som är fria? Ingen vet förrän på fredag. 
 
Annars då? Jobbade natt igår för första gången på burger king. Det gick bra, men det är ett stessigt jobb och gästerna skiter fullständigt i om du är ny eller rutinerad. De ska ha sin mat på 180 skeunder ändå. Vilket kan vara tufft att leva upp till när man endast har 5 h arbetserfarenhet i bagaget. Jag överlevde och la huvudet på kudden kl 4.00 imorse. 
 
Schemat är faktiskt ingen idé alls att jag skriver ut längre, för jag har inte längre någon koll på när jag jobbar. Kan poppa upp ett pass närsomhelst. 
 
Jaja, imorgon är det möte på jobbet på Allum och sen ska jag försöka få ner mitt liv i flyttkartonger. Bara framtiden vet hur allt kommer sluta.